I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats Språk: Svenska Syfte: Att utifrån fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera språkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

Analysmaterialet i denna uppsats består av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas är under perioden 1990 till 2007. Vi har även studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.Frågor utifrån en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad ämnen inom diskursen och vid närmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

Syftet med denna studie är att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehåller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. Frågeställningarna som uppsatsen ämnar besvara är: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär socialkonstruktivismen och empirin är baserad på 132 artiklar som har samlats in från Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen är baserad på Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen är sammanfattningsvis negativ.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Specialarbete, 15 hpSvenska för blivande lärare, specialisering 2, LSV 410Ht 2011Handledare: Karin Helgesson.

Syfte: Att göra en diskursanalys av två olika bloggar (politikerblogg respektive ?kändis?blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstår i bloggen mellan läsarna och även bloggaren själv. Jag vill komma fram till vilka slags åsikter som förs fram i diskussionen och om och i så fall på vilket sätt bloggaren är delaktig i diskussionen i kommentarsfältet.Teori: Studiens främsta teoretiska utgångspunkt har varit den offentliga sfären. Metod: I studien har diskursanalys använts som metod med tyngdpunkt på Faircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatser: Analysen har kommit fram till att offentlighet och offentliga personer inte alltid innebär att personens åsikter är offentliga, att gränserna mellan offentligt och privat syns tydligare hos bloggaren än hos kommentatorerna samt att gränserna mellan offentligt och privat skiljer sig beroende på vem det är som driver bloggen.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet..

Syfte: Att kartlägga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de två tidningarna i form av rubriksättning, ordval och innehåll. .

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..